Allt jag vill kan jag göra
Den senaste veckan har jag sprungit 10,3 MIL på min crosstrainer.
Visst inget att jämföra med att springa på bar backe,men med tanke på att jag för en vecka sen inte sprang en enda meter på den så är detta grymt!
Det bästa av allt är att jag tycker det är roligt,jag älskar det.
Längtar efter kvällens pass med spotify i öronen.
Som läget är så kan jag aldrig/väldigt väldigt sällan ta mig ur hemmet för att gå och träna,så detta passar mig perfekt =)
Första dagen pallade jag bara gå/jogga 5km,men har successivt ökat och idag sprang jag 2,4mil helt utan bekymmer.
Svettigt men inte jobbigt.
Jag skulle nog lätt kunna spräcka 3mils gränsen,men jag håller det öppet tills imorgon.
Helgen bestod utav en del synder och gårdagens pass bestod "bara" av 14km.
Varenda km jag gör idag är mer än jag gjorde för en vecka sen.
Liksom att varenda cigg jag låter bli är en mindre än för en vecka sedan.
Jag klarar inte av förbud och måste därför ha vetskapen i huvudet om att jag får göra/äta vad jag vill-men det straffar sig kraftigt.
Jag kan om jag vill-och jag är så jäkla bäst!
2.1 kilo har jag dessutom gått ner denna vecka-så jag klagar absolut inte.
Min decemberstress börjar dessutom närma sig.
Lowa fyller 3år 23 December
Julafton och sen 6 andra födelsedagar i December.
Jag har inte köpt en enda present eller julklapp-jag har inte bestämt vad jag ska bjuda på när Lowa fyller år och jag vet absolut inte hur jag ska hinna städa,julpynta,baka,handla julklappar/presenter,gå på kalas osv.
Jag tycker inte alls om December.
I framtden när jag är rik så hoppas jag på att kunna åka utomlands just under den mest intensiva veckan,fira Lowa långt borta i värmen och att sen kunna ha kalas när allt lagt sig.
ALLA är stressade och pressande omkring jul.
Dax att gå in och stoppa om lilla livet,hon somnade vid 18-men har en envis hosta som stör hennes sömn.
Jobbar 7-16 hela veckan och Lowa är absolut inte van vid detta och är som en zoombie om kvällarna,det gör så ont i hjärtat att veta att hon "tvingas" stå ut hela långa dagar på dagis i det tuffa tempot som det blir för henne eftersom hon inte kommer till ro och kan vila middag.
Andra veckor gör det ingenting men just denna blir katastrof för oss båda när hon är så trött :(
Årets dagisfoto har anlänt.
♥
En stor dag...
Lowa har ett tag pratat om att hon vill göra hål i örat,till en början sa jag blankt nej,hon fortsatte tjata och jag startade med skrämselpropaganda om att det skulle göra ont och de skulle skjuta med en pistol i örat på henne.
Hon flinade mest och började prata om att hon vågade,inte var rädd och att hon skulle.
Hon hade bestämt sig medans jag velade,Jonas gav över stafettpinnen till mig-helt ok från hans sida.
ju mer jag googlade och läste på forum ang "barnmisshandel" osv så bestämde jag mig.
Sedan Lowa kom till världen 2007-12-23 är det framförallt en sak jag lärt mig.
Följa mitt hjärta,min känsla,och inse att det JAG gör för MITT barn är det bästa för henne.
Att helt enkelt skita i vad alla andra tycker.
Vi begav oss upp på stan,fick en implus om att Lowa skulle få gå till frisören för FÖRSTA gången.
"jag ska klippa mig här" sa den lilla tuffingen och hoppade upp i stolen.
Jag blev helt stum,40 min satt hon blixt stilla,fick håret plattat,klippt,fönat och fixat.
"ohh tack klipparn" sa hon och hoppade ur stolen.
ok det fixade hon ju galant,gick mot öronhålen..
just den butiken tog inte hål på "småbarn".
Lowa gick utanför dörren,la armarna i kors över brösten,putade med läppen och sa
"men jag skulle ha hål,jag skulle våga idag mamma"
Vidare till en salong,de kunde göra det först två timmar senare,frågade om hon var riktigt säker på att vi skulle vänta två timmar-jodå!
"meehn mamma dåååh,jag ska!"
vi gick till parken och gungade,och vidare till Barbacka för bus.
När tiden var inne kom Lowa som ett skott,det har aldrig gått så snabbt att få på henne ytterkläderna.
Väl på salongen satte hon sig i stolen och sa
"Dom rosa vill jag ha"
Tjejen markerade på örat och sa till Lowa att hon bara skulle mäta med pistolen och att dom sen skulle räkna till tre tillsammans.
de började räkna,tjejen knäppte till när hon räknat till två och lurade därmed Lowa.
Jag var beredd på ett illtjut,beredd på att få gå därifrån med ett hål.
Lowa bara log och tjejen sa att hon skulle mäta andra örat nu,PANG! så var det klart.
Nu trodde jag ju hon skulle bli superledsen.
NEJDÅ!
Ungen böjer sig fram till spegeln och tar bort håret och ser sina nya fina örhängen.
"Ohhh wooooow va fint,tack så mycket" sa det lilla livet och hoppade ner från stolen.
SHIT!!!!
Tjejen hade aldrig varit med om nåt liknande,Lowa var modigare än de flesta hon haft.
"Din dotter hade verkligen bestämt sig"
Jotack det hade hon.
Inget gnäll sedan dess,hon är mallig och sååå nöjd.
Och det är faktiskt jag med.
Vissa kommer såklart tycka det är barnmisshandel,att jag lät min snart 3åriga dotter bestämma detta,att jag är världens sämsta och hemskaste mamma som gjorde såhär.
Men som jag skrev innan,jag bryr mig inte!
Nytaget och väldigt lycklig Lowa!
ohh kan inte se mig mätt på henne.
Saknar henne redan!
Min stora älskade duktiga modiga tjej!
Jag kan övervinna och överlva allt utom henne
♥
Kärlek
Monday morning-Im in love
Söndag :-)
ohh lalaaaa
Känner äntligen att blogglusten börjar trycka på.
Jag kommer antagligen att återgå till min låsta blogg www.miian.blogg.se igen =)
Hojjtta om du ska hänga med...nu kör vi =)
här det händer,när det händer,om det händer
