Skoj att så många hittat hit =)



Efter 4 dagars ledig och mycket klättrande på väggarna är det återigen helt vanlig vardag.
Tack!
Vardag innebär upp i ottan,dagislämning,jobb,dagishämtning,matlagning,bolibompa och hopp i säng.
Ikväll var det jag som somnade till Bolibompa.
NAJS!
Det är vardag det,när morsan e lika sleten som barnet.

Lowa studsar upp full av energi när hon hör mitt alarm på morgonen,ser tv medans jag fixar mig och sen fixar jag henne,sen drar vi.
Morgonenär smidig och mysig.
Aldrig några problem att lämna henne på dagis,hon bara springer in.

Idag när jag hämtade det lilla livet på dagis skrek hon
"oh mamma,min mamma jag har älskat dig hela dagen"
Varesig hon menade saknat eller älskat så blev jag rörd till tårar.
Mitt lilla gullegryn.

Älska fortsatte hon med sen.

För övrigt har det nog inte hänt så mycket.
Idag har jag mest varit bitter över att inget av gymmen i denna stad erbjuder "barnpassning".
Jag är verkligen på hugget för träningen och vill inget hellre än ta mig tid att gå och träna några gånger i veckan,men det går inte.
Jag får snällt inse detta.
Det är helt enkelt så att ensamstående föräldrar snällt får vara fluffiga maränger,även om de vill annat :P
Promenader är jag så jävla trött på nu så jag kan spy,några såna kommer det icke bli på ett tag.
Så just nu är jag på jakt efter någon som kan "passa" Lowa nån timme några kvällar i veckan.
När hon är vaken vill jag vara med henne,men när hon lagt sig har jag all tid i världen att träna/simma/vattengympa..
Jag hoppas det ordnar sig.

Nehe här har jag inte tid att sitta och dega.
Vardag=mycket att stå i.
Disken ska fixas,Lowas leksaker ska plockas undan,dagisväskan ska packas,kroppen ska duschas.
Älskade vardag-älskade rutiner.

Lilltjejen idag på dagis!







Spexar under kvällsmaten!

Time to take the shit.
♥
Jag lever på kärlek